"Kroniska hälsoeffekter är betydande, även om de studeras mer sällan. Till exempel har långvarig exponering för suspenderade partiklar från skogsbränder förknippats med ökad dödlighet i Portugal, där mellan 31 och 189 dödsfall tillskrevs skogsbrandsrök mellan 2015 och 2018", säger rapporten från European Academies' Scientific Advisory Council(EASAC), som utarbetats av 23 experter från EU.

Dokumentet, som har titeln "Changing forest fires - Policy options for a fire-literate and fire-adapted Europe", presenterades i Bryssel och har för Portugals del undertecknats av Tiago Oliveira, ordförande för byrån för integrerad hantering av landsbygdsbränder(AGIF), och José Cardoso Pereira, specialist på landsbygdsbränder och professor vid Instituto Superior de Agronomia.

Förutom hälsoeffekterna uppmärksammar rapporten också de psykologiska konsekvenserna av bränder på landsbygden, som "blir alltmer erkända", och betonar att "posttraumatiskt stressyndrom, depression och ångest har dokumenterats hos vuxna och barn efter skogsbränder, med effekter som kvarstår i flera år".

I rapporten, som är resultatet av två års arbete, dras slutsatsen att klimatförändringar, torka, stadsexpansion och förändrad markanvändning kommer att fördubbla antalet skogsbränder i EU fram till slutet av århundradet, särskilt i Spanien, Portugal, södra Frankrike, Italien och Grekland, och att EU måste gå från "en politik för undertryckande till en politik för anpassning".

I studien konstateras också att framtidsprognoserna tyder på fortsatt sårbarhet i dessa brandbenägna regioner, där förändrade markanvändningsmönster förvärrar befintliga utmaningar.

Spanien dominerar

Enligt rapporten dominerade Spanien statistiken över brända områden under 1980- och 1990-talen, men under 2000-talet har Portugal tagit över den positionen, "med anmärkningsvärda undantag som de förödande bränderna i Grekland 2007".

"I Portugal har högintensiva bränder ökat dramatiskt och Grekland har sett lika anmärkningsvärda ökningar i intensitet, omfattning och frekvens av skogsbränder, med prognoser som tyder på upp till 40 ytterligare dagar med hög brandrisk per år i de södra och östra regionerna i slutet av 2000-talet", står det i dokumentet, med tanke på att "nuvarande EU-politik prioriterar bekämpning".

Han påpekar dock att "den ökande intensiteten i skogsbränderna" visar att "det behövs större investeringar i proaktiv brandhantering, tillsammans med begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, med prioritering av att minska skadorna framför att minimera det område som brinner".

Även om det är viktigt att bekämpa bränder menar experterna att det är lika viktigt att förutse de händelser som vetenskapen förutser kommer att inträffa genom att investera i förebyggande åtgärder och anpassning som prioriterar "en proaktiv strategi med fokus på landskapsförvaltning, återhämtning och brandkunskap".

EASAC:s rapport lyfter också fram att vissa medlemsstater med frekventa skogsbränder, som Portugal, Spanien, Frankrike, Italien och Grekland, har utvecklat nationella strategier för att bekämpa skogsbränder.

"Bristen på samordnad politik på EU-nivå skapar dock betydande utmaningar när det gäller gränsöverskridande skogsbränder och för länderna i Central- och Nordeuropa, där skogsbränder historiskt sett har varit ett mindre problem men nu ökar på grund av klimatförändringarna", påpekar EASAC.

EASAC understryker behovet av "stärkt institutionell kapacitet, gränsöverskridande samarbete och bättre resursdelning mellan EU-länderna".