"I sammanhang med långvarig kris, som pandemin eller kriget i Ukraina, blir sömnen ett känsligt område för att uttrycka kollektivt psykologiskt lidande och avslöjar dysfunktioner som ofta föregår andra kliniska tecken", framhöll Henrique Testa Vicente, forskare vid Instituto Superior Miguel Torga och författare till studien.

Data från forskningen "Sleep Patterns and Crisis-Related Dreams During the COVID-19 Pandemic and the Russo-Ukrainian War", som slutfördes 2024 och publicerades i mars i år, pekar på en betydande ökning av sömnstörningar, ett större minne av dem och även en intensifiering av mardrömmar under pandemin.

I ett tal till Lusa avslöjade professor vid Instituto Superior Miguel Torga och medförfattare till studien, Joana Proença Becker, att rädsla, ångest och skuld är bland de mest identifierade känslorna i ett urval av 1 700 deltagare.

"Ångesten var större under pandemin, eftersom det var en kris som direkt påverkade portugiserna, medan kriget var en ställföreträdande upplevelse, som människor följde genom media och som hade större inverkan på deras ekonomi, vilket orsakade viss osäkerhet och stress", förklarade hon.

Enligt Joana Proença Becker är drömmar inte bara en återspegling av rädsla, ångest och skuldkänslor.

"De avslöjar också de omedvetna strategierna för känslomässig bearbetning inför kollektivt lidande", tillade han.

För Henrique Testa Vicente visar resultaten hur viktigt det är att förstå sömnen, inte bara som en viktig fysiologisk funktion, utan också som en spegel av de sociala och känslomässiga spänningar som präglar samhället.

"Moderna samhällen tenderar att undervärdera den inverkan som storskaliga upplevelser har på individers mest intima och subjektiva rytmer. Men det är just i dessa subjektiva territorier - som sömn och drömmar - som vi hittar "ledtrådar" om människors känslomässiga tillstånd och hur de medvetet eller omedvetet bearbetar sina upplevelser", säger han.

I samband med krig visar studien att portugiserna uppvisade högre nivåer av sorg, ilska och fysiska obehagskänslor som smärta, kyla eller förlamning.

"Dessa indikatorer bör tolkas som tecken på djupgående känslomässig påverkan, även bland befolkningar som inte är direkt inblandade i konflikterna. Det är genom att identifiera dessa manifestationer som vi bättre kan förstå hur människor påverkas och var det är angeläget att ingripa ur ett psykiskt hälsoperspektiv", säger Joana Proença Becker.

I studien undersöktes sömnlängd, den tid det tar för varje person att somna (sömnlatens), nattliga uppvaknanden, sömnighet på dagtid och även den övergripande sömnkvaliteten, liksom frekvensen av drömmar och mardrömmar.

Enligt professorn visar denna analys att drömmarnas känslomässiga och sensoriska dimensioner erbjuder ett alternativt perspektiv på den undermedvetna eller omedvetna bearbetningen av dessa världshändelser.

"De psykologiska och psykosociala effekterna av kollektiva kriser är mycket större än vi föreställer oss. Portugiserna har lidit och lider fortfarande, även om det är omedvetet, och detta återspeglas i de sömnmönster och drömupplevelser som de beskriver", hävdade han och varnade för "behovet av en mer integrerad offentlig politik" som betraktar sömn och psykisk hälsa som "ömsesidigt beroende dimensioner i svaret på framtida sociala, hälsomässiga eller geopolitiska kriser".

Åtgärder som att främja god sömnhygien, skapa utrymmen för känslomässigt lyssnande och förstärka psykologiskt stöd är exempel som ges av forskare och som "bör vara strategiska prioriteringar i perioder av instabilitet".